en jobbig jävel

Hatar grannar som inte hälsar. Ska låna pappas gevär. De finns för många av dem, störiga grannar.

Kommer ut i korridoren och möter en sån granne, en som aldrig hälsar. Hej, säger jag extra tydligt och högt. Hon svarar lite tyst och tar trappan istället för att vänta på hissen med mig. Vi bor på femte våningen. Men som den jobbiga jäveln jag är som har tur kommer vi fram samtidigt. Kan inte hålla tyst och säger "haha jag kom före dig, du kommer inte undan!". Stackarn blev blågrön i ansiktet, som att jag stod där med pappas gevär. Hon sa ingenting, blev nästan tårögd och gick snabbt ut genom bakdörren. Tråkiga osociala människa, tänkte jag.

Jag tog vanliga utgången, spatserade stolt ut på gatan... och klev i hästskit. FAN! Karma tar visst inte helgledigt.

-N

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0